Förstamaj, som en av representanterna för traditionella kinesiska festivaler, är en av de viktigaste festivalerna i kinesisk kultur. Det är inte bara en enkel fest, utan också ett kulturellt symbol som har arvs över av det kinesiska folket under tusentals år.
Firandet av förnärsfesten omfattar en mängd skador och kulturella aktiviteter, inklusive årets natts middag sammanställning, det välkomnande atmosfären av att klistra på förnärsfestens kopparskivor, och traditionerna med att slå av fyrverkerier för att jaga bort onda andar och ge röda kuvert för att överföra välsignelser. Bakom dessa aktiviteter speglar det inte bara vikten av familj och släktskap bland kineserna, men också de goda önskemål och förväntningarna för det nya året.
Tiden för firandet av förnärsfesten beror på förändringarna i den luna calendar, vanligtvis mellan januari eller februari varje år. Dess ursprung kan spåras tillbaka tusentals år och har gått igenom en lång historisk utveckling. Idag har förnärsfesten blivit en festival som firas av kineser runt om i världen.
I denna artikel ska vi utforska originet, myter och legenderna, samt traditionella sedvanor av Förspringsfesten djupare, och förstå bättre betydelsen och värdet av Förspringsfesten i kinesisk samhälls- och kulturkontext.
Uppkomsten av Förspringsfesten:
Den tidigaste formen av Förspringsfesten är nära kopplad till "Nyttårsfestivalen". I antik Kina bad människor om en bra skörd och gott väder under det nya året genom att offra till himmel och jord, förfäder och gudar. Denna typ av offerväsen utvecklades alltmer till ett folkligt festivalarrangemang, där den viktigaste var offret till "Nian".
Myter och legend omkring Förspringsfesten:
I tidiga myter och sagor var Förårsfesten nära kopplad till historien om "Nian-odjuret". Enligt legenden dyktade Nian-odjuret upp i byn varje nyårsafton och förstörde människornas ro. Folk jagade bort Nian-odjuret genom att skjuta av kanoner och klistra på röda förårsfestkoppaler, vilket betydde att jaga bort onda andar och välkomna det nya året. Denna legend形ade alltmer ut sig till vissa viktiga sedvanor i Förårsfestens firande, såsom att slå av fyrverkeri och klistra på förårsfestkoppaler.
“Chunyun ”(Resrushen under förårsfesten )
Den "chunyun" under Förårsfesten är ett av de största befolkningsmigreringsfenomenen i världen. Enligt statistiken reser en stor mängd migrantarbetare hem till sina hembyar varje år under Förårsfesten med tåg, vägtransport och flyg för att besöka släktingar och förena sig.

Traditionella sedvanor och kulturmässiga aktiviteter under Förårsfesten:
Att hänga upp nyårsföreningar: Nyårsföreningar är en oumbärlig traditionell dekoration under förnyttelsen. Nyårsföreningar består vanligtvis av rött papper och svarta tecken, och innehållet är oftast gynnande välsignelser och ord som uttrycker önskemål. Folk hänger upp nyårsföreningar före nyttaarsafton, vilket betyder att skilja sig från det gamla och välkomna det nya, jaga bort onda andar och bringa lycka. Nyårsföreningar dekorerar inte bara dörren till huset, utan lägger också till en stark festlig stämning under förnyttelsen.

Att dammsuga: Innan förårsfesten genomför varje hushåll en grundlig "storsopa", som vanligtvis kallas "att ta bort stoftet". Att ta bort stoftet är inte bara för att hålla hemmet rent och ordnat, utan det har också den symboliska betydelsen av "att skaffa bort det gamla och välkomna det nya". Att ta bort det ackumulerade stoftet betyder att man skaffar bort det olyckliga från det gamla året och välkomnar det lyckliga från det nya året. Traditionsenligt tror man att att ta bort stoftet kan skaffa bort allt otur och bringa lycka i det nya året.
Nyårsaftonmiddag: Nyårsaftonmiddagen på nyårsafton är en av de mest representativa traditionerna under förstamarsfesten. Varje hushåll förbereder noga en riklig middag, och hela familjen samlas tillsammans för att njuta av detta mål som symboliserar förening och harmoni. Rätterna på nyårsaftonmiddagen är mycket speciella, och innebörden av ingredienserna är också särskild. Till exempel representerar fisk "överflöd varje år", kyckling "god lycka", mantar "rikedom och god lycka" och glutinrisbullar symboliserar "förenande". Nyårsaftonmiddagen är inte bara en enkel middag, utan också en band av kommunikation och kärlek mellan familjemedlemmarna.

Att sitta uppe hela natten: "Att sitta uppe hela natten" på nyårsafton är också en viktig sed. Äldre brukar sitta uppe hela natten tillsammans med sina barn under natten, och vänta på det nya årets ankomst. Att sitta uppe hela natten symboliserar att jagas bort onda olyckor från det gamla året och att välkomna den lycka som kommer med det nya året. Barnen blir uppspelta när de följer med sina föräldrar, och äldre ger också röda kuvert, som symboliserar "lyckopengar", och badar om deras barns hälsosamma utveckling, säkerhet och lycka.
Den första dagen av förstamånaden, det vill säga den första dagen i det kinesiska lunaåret, är en av de livligaste stunderna under förstamånaden. Nyårsgratulationer är en viktig tradition under förstamånaden, vars syfte är att uttrycka välsignelser till släktingar, äldre och vänner.
Nyårsgratulationer: Under förårshelgen besöker människor sina släktingar och vänner och skickar varm önskan till varandra. Äldre ger vanligtvis rött kuvert till de yngre generationerna, och i de röda kuverten finns mynt, vilket symboliserar "lyckopengar", som innebär välsignelsen av barns hälsa, säkerhet och akademisk framgång under det nya året. När man gratulerar till nytt år använder människor ofta önskemål som "Grattis till förmögenheten", "Gott nytt år", "God hälsa" etc. för att överföra sina önskemål.
Att släppa fyrverkeri: Att släppa fyrverkeri är en av de viktigaste aktiviteterna under Förarsfesten, särskilt på nyårsafton. Att släppa fyrverkeri och rökslangar är inte bara för att feiera, utan har också den djupa betydelsen att驱bort onda andar, skydda mot ont och välkomna det nya året. Idag, även om vissa städer begränsar användningen av fyrverkeri av miljöskäl, så bevaras denna tradition fortfarande på många platser och har blivit en viktig symbol för Förarsfesten.

Lyckopengar: Röd kuvert innehåller "lyckopengar", vilket vanligtvis är kontanter som ges av äldre generationer till de yngre, med innebörden att de önskar sina barn fred, hälsa och växt i det nya året. I modern samhälle, speciellt bland ungdomar, är röda kuvert inte längre begränsade till kontanter, utan ofta skickas virtuella röda kuvert via "kuvertprogram", vilket lägger till ro och interaktivitet.
Ättestudsmarknad: Ättestudsmarknadsceremonin under Vårfröjd är en viktig del av den kinesiska traditionella kulturen. Många familjer arrangerar ättestudsmarknadsceremonier på nyårsafton eller första dagen i det nya året. Ättestudsmarknadaktiviteter inkluderar vanligtvis att placera offer, bränna räk, buga och andra ritualer, vars syfte är att uttrycka minnet och respekten för sina förfäder, och samtidigt befara om förfäderna ska välsigna familjens sammanhållning och karriärns framgång. Mat som erbjuds till förfäderna inkluderar vanligtvis frukter, kakor och drycker, vilka familjemedlemmerna njuter av tillsammans efter offerritualen.
Drak- och lejondanser: Drak- och lejondanser är traditionella folkfestligheter under Förstamarschen, särskilt i södra och sydöstra kustområdena. Drakdanserna symboliserar utdrivning av onda andar och gott blod, medan lejondanserna representerar lycka och förmedlar gott blod. Drak- och lejondanslag består vanligtvis av flera tiotal personer och visar en stark festlig stämning i takt med trumman och musik.

Operor och folktillställningar: Under Förstamarschen hålls ofta traditionella operor, cirkus, folkkonster och andra folktillställningar på tempelmarknader, gator och torget över hela landet. Dessa tillställningar underhåller inte bara allmänheten, utan blir också en viktig sätt att visa lokal samhällskultur.
Bästa önskemål :
Förstamarschen kommer snart, och jag önskar er alla ett gott nytt år på förhand! Utländska vänner är också välkomna att besöka Kina och uppleva Kinas livliga Förstamarsch!